| F. Kr. | år 2000 |
Jakobstaven, vandrar staven som visade solens skugga. Det första soluret. |
| år 885 | Alfred den store använder oljeljus som tidmätning. | |
| år 742 | Soluret blir nämnt i böcker för första gången. | |
| år 429 | Klepshydra, vattenur, används i Grekland. | |
| år ca 70 |
Ett mycket komplicerat astronomiskt ur, som visade sol, måne och de fem planeternas vandring över himlen. Differentialer, tandhjul och ingrepp mellan hjul och drev blev känt. |
|
| E. Kr. | år 0-1200 | |
| år 300 | Sanduret, timglaset, börjar användas som tidmätning | |
| år 1000 |
Det första urverket nämns i böcker, antagligen spindelgången. Tillverkad av munken Gerbert i Magdeburg. |
|
| år 1200-1300 |
år ca 1200 Dante nämner "tick-tackaren", kan betyda att det fanns ett självgående ur i England vid denna tid. |
|
| år 1300-1400 |
Mekaniska ur blir utvecklade i England, Frankrike, Syd Tyskland, Österrike och Italien. |
|
| år 1300 |
Det första uret i Paris tillverkas. |
|
| år 1318 | Giovanni de Dondi (1318-1389) | |
| år 1335 | Det första kända urverket "Villars de Honnecourt" kan
kanske föras tillbaka till 1240-1251 |
|
| år 1336 | Tornur med slagverk sätts upp i Milano. | |
| år 1344 | Padova får ur med slagverk, tillverkad av de Dondi | |
| år 1348-1364 |
Giovanni de Dondi från Padova i Italien tillverkade ett astronomiskt komplicerat ur där ritningarna än idag finns. Det är den första ritningen världen har på ett självgående ur med astronomiska mekanismer (kopia finns i bl.a. London). |
|
| år 1348 | London får sitt första offentliga ur. Många andra städer i
Europa fick även de offentliga ur |
|
| år 1354 | Uret i Strassburg tillverkas. | |
| år 1368 |
Kraftig tillväxt på urmakerier i England. |
|
| år 1368 |
Uret i Salisburg, katedralen i England, detta finns och är fortfarande idag i funktion. |
|
| år 1370 | Heinrich Von Wik i Paris bygger ett ur till Charles V. | |
| ca år 1380 |
Det första uret i Danmark, nordens äldsta ur tillverkas, "Horologium Mirabile Lundese" det astronomiska uret i Lunds domkyrka som blev byggt då Skåne tillhörde Danmark. |
|
| år 1386 |
Första uret som tillverkades i England är uret i Salisbury katedralen. Detta ur är idag fortfarande i funktion! |
|
| år 1400 | Finns ett ur på Vadstena kloster i Sverige. | |
| år 1425 |
Omkring 1425 kommer soluret med skuggvisning pekande mot polstjärnan och tavla parallellt med ekvatorn. |
|
| ca år 1450 |
Det första fjäderdrivna uret. Uret kommer från Italien. Efter 1450 det första kyrkuret i Norge. |
|
| år 1452 | Leonardo da Vinci, födelseår. | |
| år 1475 | Snäckan uppfinns i Italien av Leonardo da Vinci. | |
|
år 1481 |
Äldsta kända klockspelet finns i Aalst i Flandern. | |
| år 1499 |
Torre dell´Orologio vid Markusplatsen i Venedig. |
|
| före 1500 | Uret i Hamar Domkyrka, Danmark. | |
| 1500-1600 |
1600 I Nürnberg finns ett centralt urmakeri. Peter Hele eller Henleine, en låssmed, tillverkar små fjäderdrivna ur. Antagligen starten på bärbara ur d.v.s. fickur. |
|
| år 1510 |
Stackfreed mekanismen som kompenserar för fjäderns utjämnande kraft under gången uppfinns. |
|
| år 1511 |
Det första bärbara uret känt under Nürnberg, tillverkades av Peter Henleine. Uret betecknas idag som det äldsta bärbara uret. |
|
| år 1518 | Det startas urmakerier i Frankrike. | |
| år 1520 |
"Snäckhjulet", "Fusee" blir infört för första gången i ett ur i Prag. |
|
| år 1523 | Mässing började användas i Frankrike. | |
| år 1525 | Bordsur med rörlig tavla är vanliga. | |
| år 1530 |
De första privata uren i Skandinavien, bara de allra rikaste hade råd till dessa otroligt dyra ur. |
|
| Mässing blir för första gången använt i urverk. | ||
|
Föreslår Gemma Frisius i Leuven att man ska använda uret som avståndsmätning |
||
| år 1540 | Första uret i Tönsberg i Norge. | |
| år 1550 | Skruvar börjar användas i ur. | |
| år 1553-57 |
Johan Sibe och Steffenbrenner bygger konstur till Christian III av Danmark |
|
| 1500-1700 | Det engelska lanternuren utvecklas. | |
| år 1556 |
Det äldsta bevarade Danska bordsuret av torn typen "Dr Dorotheas ur" Byggd av Steffenbrenner. |
|
| år 1561 |
Äldsta bevarade danska bordsur med rörlig tavla, Christian IV skolur. |
|
| år 1565 |
Omkring denna tid börjar Fusee eller snäckan, som den vanligen kallas, användas i England. |
|
| år 1574 |
Isak och Josias Habrecht bygger det andra Strassburger uret. |
|
| år 1580 | Mässing börjar användas i Tyskland | |
| år 1581 |
Galileo Galilei (1564-1642) upptäcker pendelns användbarhet som regulator. |
|
| år 1582 |
Den gregorianska kalendern, den vi använder idag, införs i de katolska länderna i Europa. |
|
| före 1600 | Börjar man märka ut kvartar på urtavlor. | |
| år 1600 | Minutvisaren dyker upp (ovanligt). | |
| ca 1600 | Lanternur, lycktur, utförda med balans. | |
| år 1610 |
Emalj börjar användas som utsmyckning på klockfodral. |
|
| Glas sätts över tavlan för att skydda tavla
och visare |
||
| år 1629 |
Christian Huygens |
|
| år 1630 |
Emalj med dekoration blir introducerat i Frankrike |
|
| Lanternur, lyktur, av mässing blir mer vanligt i England. | ||
| år 1635 |
Emaljtavlor uppfinns av Paul Viete i Blois, Frankrike. |
|
| år 1639 |
Thomas Tompion (1639-1713) en av de mest berömda urmakarna, hade kompanjonskap med Edward Banger ca 1701-1708 och George Graham 1711-1713. |
|
| år 1641 |
Galileo Galilei (1564-1642) uppfinner ett urverk som sedan hans son slutför, bygger klart 1646. |
|
| år 1649 | Daniel Quare (1649-1724) | |
| år 1650 |
Det kommer fler "folkliga ur" på marknaden, men det är fortfarande en högstatus symbol. |
|
|
Fickur i olika former tillverkas. Minutvisaren blir mer vanlig. Men börjar användas på allvar, överallt, efter 1670. |
||
| år 1656 |
Christiaan Huygens (1629-1695), den Holländska fysikern, konstruerar det första pendeluret. Det blev tillverkat 1657 av den Holländska urmakaren Salomon Coster. |
|
| år 1657 |
Christiaan Huygens konstruerade det ändlösa snöret ett genialt patent som gör att uret inte påverkas i gången när den dras upp. |
|
| år 1658 |
Ahasuerus Fromantel (1607-1693) tillverkade Englands första Pendelur. |
|
| år 1660 |
ca 1660 framställdes de första Engelska bordsuren med pendel. |
|
|
Man börjar använda kedja istället för sena på snäckhjulet. |
||
|
Man börjar bygga fodral till urverken d.v.s golvur, England var troligen först. |
||
| år 1661 | Christopher Polhem (1661-1751) föds. | |
| år 1664 |
Gruet, Geneve, ersätter senor till kedja i bärbara ur. Han anses vara uppfinnaren av detta men det finns dokumentationer om att man använde kedja redan 1540. |
|
| Nicolas Fatio föds i Basel | ||
| år 1665 |
Christaan Huygens uppfinner spiralen med balans, det som används i klockor idag. |
|
| Golvuren utvecklas | ||
| år 1666 |
Hakgången blir uppfunnen av Dr. Robert Hooke eller William Clement Medförde lång pendel och säkrare gångresultat. |
|
| år 1670 |
Börjar tillverkningen av de Holländska Zaandam uren. |
|
| år 1671 |
William Clement konstruerar sekundpendeln och tillverkar en ny fjäderupphängning till denna. |
|
| år 1672 |
George Graham (1672-1751) Föds i Klinklinton, Cumberland. Han gick i lära hos Henry Aske. Tog 1713 över Tompions företag. |
|
| år 1674 |
Spiralbalansen blir uppfunnen genom ett samarbete mellan Cristiaan Huygens och Abbé Hautefeuille, Holland och Frankrike. Men samtidigt konstruerade Dr. Robert Hooke en spiralbalans i England. Man vet inte vem som var först. |
|
| år 1675 |
Fickur blir mer använt i och med västen börjar användas. De får även glas och minutvisare. |
|
| Edward Barlow uppfann trappslagverket. | ||
|
Greenwich observatoriet blir grundat av Charles II. |
||
| år 1678 |
Man börjar med kontrollstämplar på Engelska guldur. (ev. 1685 enligt annan källa.) |
|
| år 1680 | Uppdrag utan nyckel börjar tillverkas på fickur. Uppfunnet av R Bowen. | |
| Klockor tillverkas för att gå 24tim. Tidigare var det 15tim. | ||
| år 1685 |
Natt ur började dyka upp vid den här tiden. |
|
| år 1686 | Julien Le Roy (1686-1756) föds | |
|
Första klockan med kvarts slag konstruerad av Daniel Quare, London. Tillverkas till James II |
||
|
Dr. Robert Hooke uppfinner hjulbarometer. |
||
| år 1690 | ca 1690 var urmakeriet det viktigaste hantverket i Geneve. | |
| Intarsia arbeten på trä är mycket populärt vid den här tiden. | ||
| London urmakarna framställer ur, som kan gå ett helt år. | ||
| Emaljerade urtavlor tillverkas i England. | ||
| år 1691 | Londonurmakaren Edward Barlow tillverkar fickur med slag. | |
| år 1694-1702 |
Rubinlager (Jewelling) börjar användas, introducerat av Nicholas Facio. (Det används fortfarande idag men nu är det syntetiska rubiner som används.) |
|
| år 1694 | Thomas Tompion och Daniel Quare tillverkar golvur som visar tidsekvation. (d.v.s. skillnaden mellan en orts sanna soltid och dess medelsoltid.) | |
| år 1695 | Cylinder gången blir uppfunnen av Tompion, Barlow och Houghton. | |
| år 1698 | I England börjar man signera urverken på uppmaning av parlamentet. Så att inte kopior blev sålda utomlands som engelsk tillverkade. | |
| år 1700 | Urfabriken Stiernsund, Sverige, blir grundad av Christopher Polhem. | |
| Infördes den gregorianska kalendern i Nord Tyskland och Skandinavien, dock inte Sverige som inte införde förrän 1753 | ||
| ca år 1700 | Man börjar med Egyptisk stil på verkpelarna i fickur. | |
| år 1710 | Skyddsboetter börjar tillverkas till fickur, för att skydda dem från damm. | |
| år 1711 | Totenurmakaren Amond Tollefsen Sembyh (1711-1771) föds. Han grundlägger senare ett urmakeri i Toten, Norge. | |
| år 1714 |
Petter Ernst (1714-1784) föds. |
|
| år 1715 | Thomas Mudge (1715-1794) föds. | |
| George Graham uppfinner den vilande gången (Grahamgången). | ||
| Man sätter "svans" på sekundvisaren, tidigare hade de ingen svans. | ||
| år 1717 | Pierre Le Roy (1717-1785) föds (son till Julien Le Roy). | |
| år 1718 | Thomas Chippendale (1718-1779) föds. | |
| år 1720 | Man börjar använda Mahogny i urfodral. | |
|
George Graham skissar på cylindergången. |
||
|
Timvisaren får runt hål för att passa på timhjulsröret. De var tidigare fyrkantiga. |
||
| Man börjar sätta stämplar på silver i England. | ||
| år 1721 |
Jaquet Droz (1721-1790) föds. |
|
| år 1722 | Abbé Hautefeuille i Paris uppfinner den första ankargången till fickur. | |