| F. Kr. | år 2000 | Jakobstaven, vandrarstaven som visade solens skugga. Det första soluret. |
| år 885 | Alfred den store använder oljeljus som tidmätning. | |
| år 742 | Soluret blir nämnt i böcker för första gången. | |
| år 429 | Klepshydra, vattenur, används i Grekland. | |
| år ca 70 | Ett mycket komplicerat astronomiskt ur, som visade sol, måne och de fem planeternas vandring över himlen. Differentialer, tandhjul och ingrepp mellan hjul och drev blev känt. | |
| E. Kr. | år 0-1200 | |
| år 300 | Sanduret, timglaset, börjar användas som tidmätning | |
| år 1000 | Det första urverket nämns i böcker, antagligen spindelgången. Tillverkad av munken Gerbert i Magdeburg. | |
| år 1200-1300 | år ca 1200 Dante nämner "tick-tackaren", kan betyda att det fanns ett självgående ur i England vid denna tid. | |
| år 1300-1400 | Mekaniska ur blir utvecklade i England, Frankrike, Syd Tyskland, Österrike och Italien. | |
| år 1300 | Det första uret i Paris tillverkas. | |
| år 1318 | Giovanni de Dondi (1318-1389) | |
| år 1335 | Det första kända urverket "Villars de Honnecourt" kan kanske föras tillbaka till 1240-1251 | |
| år 1336 | Tornur med slagverk sätts upp i Milano. | |
| år 1344 | Padova får ur med slagverk, tillverkad av de Dondi | |
| år 1348-1364 | Giovanni de Dondi från Padova i Italien tillverkade ett astronomiskt komplicerat ur där ritningarna än idag finns. Det är den första ritningen världen har på ett självgående ur med astronomiska mekanismer (kopia finns i bl.a. London). | |
| år 1348 | London får sitt första offentliga ur. Många andra städer i Europa fick även de offentliga ur | |
| år 1354 | Uret i Strassburg tillverkas. | |
| år 1368 | Kraftig tillväxt på urmakerier i England. | |
| år 1368 | Uret i Salisburg, katedralen i England, detta finns och är fortfarande idag i funktion. | |
| år 1370 | Heinrich Von Wik i Paris bygger ett ur till Charles V. | |
| ca år 1380 | Det första uret i Danmark, nordens äldsta ur tillverkas, "Horologium Mirabile Lundese" det astronomiska uret i Lunds domkyrka som blev byggt då Skåne tillhörde Danmark. | |
| år 1386 | Första uret som tillverkades i England är uret i Salisbury katedralen. Detta ur är idag fortfarande i funktion! | |
| år 1400 | Finns ett ur på Vadstena kloster i Sverige. | |
| år 1425 | Omkring 1425 kommer soluret med skuggvisning pekande mot polstjärnan och tavla parallellt med ekvatorn. | |
| ca år 1450 | Det första fjäderdrivna uret. Uret kommer från Italien. Efter 1450 det första kyrkuret i Norge. | |
| år 1452 | Leonardo da Vinci, födelseår. | |
| år 1475 | Snäckan uppfinns i Italien av Leonardo da Vinci. | |
år 1481 | Äldsta kända klockspelet finns i Aalst i Flandern. | |
| år 1499 | Torre dell´Orologio vid Markusplatsen i Venedig. | |
| före 1500 | Uret i Hamar Domkyrka, Danmark. | |
| 1500-1600 | 1600 I Nürnberg finns ett centralt urmakeri. Peter Hele eller Henleine, en låssmed, tillverkar små fjäderdrivna ur. Antagligen starten på bärbara ur d.v.s. fickur. | |
| år 1510 | Stackfreed mekanismen som kompenserar för fjäderns utjämnande kraft under gången uppfinns. | |
| år 1511 | Det första bärbara uret känt under Nürnberg, tillverkades av Peter Henleine. Uret betecknas idag som det äldsta bärbara uret. | |
| år 1518 | Det startas urmakerier i Frankrike. | |
| år 1520 | "Snäckhjulet", "Fusee" blir infört för första gången i ett ur i Prag. | |
| år 1523 | Mässing började användas i Frankrike. | |
| år 1525 | Bordsur med rörlig tavla är vanliga. | |
| år 1530 | De första privata uren i Skandinavien, bara de allra rikaste hade råd till dessa otroligt dyra ur. | |
| Mässing blir för första gången använt i urverk. | ||
Föreslår Gemma Frisius i Leuven att man ska använda uret som avståndsmätning | ||
| år 1540 | Första uret i Tönsberg i Norge. | |
| år 1550 | Skruvar börjar användas i ur. | |
| år 1553-57 | Johan Sibe och Steffenbrenner bygger konstur till Christian III av Danmark | |
| 1500-1700 | Det engelska lanternuren utvecklas. | |
| år 1556 | Det äldsta bevarade Danska bordsuret av torn typen "Dr Dorotheas ur" Byggd av Steffenbrenner. | |
| år 1561 | Äldsta bevarade danska bordsur med rörlig tavla, Christian IV skolur. | |
| år 1565 | Omkring denna tid börjar Fusee eller snäckan, som den vanligen kallas, användas i England. | |
| år 1574 | Isak och Josias Habrecht bygger det andra Strassburger uret. | |
| år 1580 | Mässing börjar användas i Tyskland | |
| år 1581 | Galileo Galilei (1564-1642) upptäcker pendelns användbarhet som regulator. | |
| år 1582 | Den gregorianska kalendern, den vi använder idag, införs i de katolska länderna i Europa. | |
| före 1600 | Börjar man märka ut kvartar på urtavlor. | |
| år 1600 | Minutvisaren dyker upp (ovanligt). | |
| ca 1600 | Lanternur, lycktur, utförda med balans. | |
| år 1610 | Emalj börjar användas som utsmyckning på klockfodral. | |
| Glas sätts över tavlan för att skydda tavla och visare | ||
| år 1629 | Christian Huygens | |
| år 1630 | Emalj med dekoration blir introducerat i Frankrike | |
| Lanternur, lyktur, av mässing blir mer vanligt i England. | ||
| år 1635 | Emaljtavlor uppfinns av Paul Viete i Blois, Frankrike. | |
| år 1639 | Thomas Tompion (1639-1713) en av de mest berömda urmakarna, hade kompanjonskap med Edward Banger ca 1701-1708 och George Graham 1711-1713. | |
| år 1641 | Galileo Galilei (1564-1642) uppfinner ett urverk som sedan hans son slutför, bygger klart 1646. | |
| år 1649 | Daniel Quare (1649-1724) | |
| år 1650 | Det kommer fler "folkliga ur" på marknaden, men det är fortfarande en högstatus symbol. | |
Fickur i olika former tillverkas. Minutvisaren blir mer vanlig. Men börjar användas på allvar, överallt, efter 1670. | ||
| år 1656 | Christiaan Huygens (1629-1695), den Holländska fysikern, konstruerar det första pendeluret. Det blev tillverkat 1657 av den Holländska urmakaren Salomon Coster. | |
| år 1657 | Christiaan Huygens konstruerade det ändlösa snöret ett genialt patent som gör att uret inte påverkas i gången när den dras upp. | |
| år 1658 | Ahasuerus Fromantel (1607-1693) tillverkade Englands första Pendelur. | |
| år 1660 | ca 1660 framställdes de första Engelska bordsuren med pendel. | |
Man börjar använda kedja istället för sena på snäckhjulet. | ||
Man börjar bygga fodral till urverken d.v.s golvur, England var troligen först. | ||
| år 1661 | Christopher Polhem (1661-1751) föds. | |
| år 1664 | Gruet, Geneve, ersätter senor till kedja i bärbara ur. Han anses vara uppfinnaren av detta men det finns dokumentationer om att man använde kedja redan 1540. | |
| Nicolas Fatio föds i Basel | ||
| år 1665 | Christaan Huygens uppfinner spiralen med balans, det som används i klockor idag. | |
| Golvuren utvecklas | ||
| år 1666 | Hakgången blir uppfunnen av Dr. Robert Hooke eller William Clement Medförde lång pendel och säkrare gångresultat. | |
| år 1670 | Börjar tillverkningen av de Holländska Zaandam uren. | |
| år 1671 | William Clement konstruerar sekundpendeln och tillverkar en ny fjäderupphängning till denna. | |
| år 1672 | George Graham (1672-1751) Föds i Klinklinton, Cumberland. Han gick i lära hos Henry Aske. Tog 1713 över Tompions företag. | |
| år 1674 | Spiralbalansen blir uppfunnen genom ett samarbete mellan Cristiaan Huygens och Abbé Hautefeuille, Holland och Frankrike. Men samtidigt konstruerade Dr. Robert Hooke en spiralbalans i England. Man vet inte vem som var först. | |
| år 1675 | Fickur blir mer använt i och med västen börjar användas. De får även glas och minutvisare. | |
| Edward Barlow uppfann trappslagverket. | ||
Greenwich observatoriet blir grundat av Charles II. | ||
| år 1678 | Man börjar med kontrollstämplar på Engelska guldur. (ev. 1685 enligt annan källa.) | |
| år 1680 | Uppdrag utan nyckel börjar tillverkas på fickur. Uppfunnet av R Bowen. | |
| Klockor tillverkas för att gå 24tim. Tidigare var det 15tim. | ||
| år 1685 | Nattur började dyka upp vid den här tiden. | |
| år 1686 | Julien Le Roy (1686-1756) föds | |
Första klockan med kvartsslag konstruerad av Daniel Quare, London. Tillverkas till James II | ||
Dr. Robert Hooke uppfinner hjulbarometer. | ||
| år 1690 | ca 1690 var urmakeriet det viktigaste hantverket i Geneve. | |
| Intarsia arbeten på trä är mycket populärt vid den här tiden. | ||
| London urmakarna framställer ur, som kan gå ett helt år. | ||
| Emaljerade urtavlor tillverkas i England. | ||
| år 1691 | Londonurmakaren Edward Barlow tillverkar fickur med slag. | |
| år 1694-1702 | Rubinlager (Jewelling) börjar användas, introducerat av Nicholas Facio. (Det används fortfarande idag men nu är det syntetiska rubiner som används.) | |
| år 1694 | Thomas Tompion och Daniel Quare tillverkar golvur som visar tidsekvation. (d.v.s. skillnaden mellan en orts sanna soltid och dess medelsoltid.) | |
| år 1695 | Cylinder gången blir uppfunnen av Tompion, Barlow och Houghton. | |
| år 1698 | I England börjar man signera urverken på uppmaning av parlamentet. Så att inte kopior blev sålda utomlands som engelsk tillverkade. | |
| år 1700 | Urfabriken Stiernsund, Sverige, blir grundad av Christopher Polhem. | |
| Infördes den gregorianska kalendern i Nord Tyskland och Skandinavien, dock inte Sverige, som inte införde förrän 1753 | ||
| ca år 1700 | Man börjar med Egyptisk stil på verkpelarna i fickur. | |
| år 1710 | Skyddsboetter börjar tillverkas till fickur, för att skydda dem från damm. | |
| år 1711 | Totenurmakaren Amond Tollefsen Sembyh (1711-1771) föds. Han grundlägger senare ett urmakeri i Toten, Norge. | |
| år 1714 | Petter Ernst (1714-1784) föds. | |
| år 1715 | Thomas Mudge (1715-1794) föds. | |
| George Graham uppfinner den vilande gången (Grahamgången). | ||
| Man sätter "svans" på sekundvisaren, tidigare hade de ingen svans. | ||
| år 1717 | Pierre Le Roy (1717-1785) föds (son till Julien Le Roy). | |
| år 1718 | Thomas Chippendale (1718-1779) föds. | |
| år 1720 | Man börjar använda Mahogny i urfodral. | |
George Graham skissar på cylindergången. | ||
Timvisaren får runt hål för att passa på timhjulsröret. De var tidigare fyrkantiga. | ||
| Man börjar sätta stämplar på silver i England. | ||
| år 1721 | Jaquet Droz (1721-1790) föds. | |
| år 1722 | Abbé Hautefeuille i Paris uppfinner den första ankargången till fickur. | |